Akuta sväljbedömningar
Jag arbetet som akutlogoped vilket innebär att jag springer på akuta bedömningar över hela sjukhuset. Varje morgon får jag en bunt remisser på patienter med akut uppkomna svälj-, tal- och språksvårigheter och sedan är det upp till mig att prioritera. De patienter som har dysfagi, dvs sväljsvårigheter, måste bedömas först eftersom personalen behöver information om huruvida de till exempel kan ge mediciner via munnen.
Efter en sväljbedömning rekommenderar jag vilka åtgärder som behövs vid intag av föda och vätska. Bedömningen ligger också till grund för att avgöra ifall patienten är i riskzonen för att aspirera. Aspiration innebär att mat eller dryck hamnar i luftstrupen i stället för matstrupen.
Nya arbetesuppgifter
När jag började arbeta som logoped för 20 år sedan arbetade nästan alla som allmänlogopeder. Sedan dess har vi blivit allt mer efterfrågade och specialiserade. Yrket har växt enormt och det visar inga tecken på att avstanna.
Nyligen blev jag antagen som doktorand så framöver kommer jag att arbeta halvtid med forskning om sväljförmågan hos patienter med lungsjukdomen KOL. Det är ett nytt och okänt område som det behövs mycket forskning inom. Som handledare har jag både läkare vid Gävle sjukhus och forskare vid Uppsala universitet.
Tidiga insatser viktigt
Mitt specialistområde är dyskalkyli som betyder matematiksvårigheter. Vid dyskalkyli är det siffror som är problemet. Precis som vid dyslexi (läs- och skrivsvårigheter) är problemet medfött. En uppmärksam lärare kan upptäcka en avvikande räkneutveckling redan i första klass för dyskalkyli debuterar alltid tidigt. Insatser ska helst sättas in så fort som möjligt. Man ska inte vänta och se. Många elever tvingas dock kämpa med sina räknesvårigheter utan stöd. I stället kan de få höra är att de är lata och inte anstränger sig tillräckligt. Dyskalkyli är ett växande arbetsfält för logopeder som ansvarar för utvärdering och diagnostisering.
Stora vardagliga konsekvenser
Dyskalkyli handlar inte om nedsatt logiskt tänkande eller om mer abstrakt matematik som till exempel kvadratroten och derivata, utan det handlar om stora svårigheter med de fyra grundläggande räknesätten. Ofta förekommer även problem med att lära sig klockan och en nedsatt tidsuppfattning vilket kan leda till svårigheter att hantera pengar och passa tider. Nedsatt räkneförmåga påverkar dessutom många ämnen som fysik, gymnastik, hemkunskap, slöjd och geografi.
Idag arbetar jag med både med dyslexi och dyskalkyli hos elever i åk 5-9. Ibland träffar jag eleverna enskilt och ibland i mindre grupper. Jag handleder också lärarna på skolan och sitter med i ett team tillsammans med psykolog, skolsköterska, kurator och rektor där vi diskuterar hur vi bäst kan hjälpa eleverna. Mitt jobb känns viktigt och meningsfullt. Ett underkänt mattebetyg får stora konsekvenser eftersom det sätter stopp för högre studier
Olika röstpatienter
Som röstlogoped arbetar jag främst med vuxna som får röstproblem på grund av röstkrävande yrken, ofta i kombination med omgivningsfaktorer som till exempel stress, torr luft eller bullrig miljö. Att ha en fungerande röst är viktigt för alla. Vissa yrkeskategorier är dock helt beroende av sin röst som till exempel lärare, sångare, försäljare, servicepersonal, guider och politiker. För dem är det ett hårt slag när rösten slutar fungera.
På Akademiska sjukhuset har vi ett bra och viktigt samarbete med foniater och öronläkare som undersöker stämbanden och dokumenterar stämbandsrörelserna på video. Det är nödvändigt för att vi ska veta ifall det räcker med röstträning eller om det exempelvis krävs kirurgiska ingrepp för att komma till rätta med problemen.
Jag träffar även andra patientkategorier som barn, personer som stammar, eller någon som genomgått laryngektomi, dvs som har opererat bort struphuvudet till följd av cancer. Efter en laryngektomi kan personen tränas att använda matstrupens mynning som ny röstkälla. För att det ska vara möjligt krävs att en röstventil sätts mellan luftstrupe och matstrupe som leder luft från lungorna till matstrupen.
Bra och dåligt med jobbet
En bra sak med logopedyrket är att man arbetar kontorstid. Det är i princip aldrig jobb på kvällar och helger. En annan bra sak är att jag inte upplever yrket som särskilt stressigt. Men det bästa är nog ändå alla människoöden som jag får ta del av, det är viktigt att ta sig tid att lyssna på alla och den kontakten ger oerhört mycket tillbaka. Detta var också min ursprungliga tanke med att bli logoped: viljan att arbeta med människor kombinerat med ett stort röst- och sångintresse.
Det sämsta med arbetet är att det inte alltid finns så mycket forskning att stödja sig mot vid behandlingarna ännu. Det beror på att logopedi är en ung vetenskap, men idag finns det mycket spännande forskning på gång.
Mycket feedback
Tänk dig ett yrke där du dagligen träffar nya människor, där du varje dag känner att du gör skillnad och där du ständigt möts av nya spännande utmaningar. Precis så bra är mitt jobb. För oss människor är det livsviktigt att kunna kommunicera med varandra och när vi av någon anledning inte kan göra det får det stora konsekvenser. Det känns väldigt bra att kunna hjälpa dem som är utsatta och jag får ofta positiv feedback från mina patienter och deras anhöriga.
Främst barnpatienter
Jag jobbar främst med barn som har försenad språkutveckling och ibland med vuxna med förvärvade tal-, ät- och kommunikationssvårigheter. Patienterna träffar jag antingen på mottagningen eller vid hembesök. Mötestiden som jag har till förfogande är förhållandevis lång, jämfört med till exempel läkarna. För nybesök har jag upp till 45 minuter medan återbesök tar runt en halvtimme. Om det är mindre barn brukar dock 20 minuter räcka eftersom de snabbt tappar koncentrationen.
Barnen kommer till mig för språklig bedömning ifall föräldrar eller förskolepersonal tycker att barnets språk- eller talutveckling är försenad. Ibland är det barnavårdscentralen som föreslår logopedutredning ifall ett frågetecken uppstår vid någon av deras kontroller. Barns språk- och talutveckling är väldigt varierad och en försening kan bero på många olika saker vilket kartläggs vid utredningen. Vissa barn behöver mycket träning och de kommer tillbaka till mig många gånger.
Neuropatienter
Tänk dig att du eller en närstående plötsligt drabbas av en stroke (propp eller blödning i hjärnan) som omkullkastar er kommunikation totalt. Det är skrämmande och påverkar allt ni är vana att göra tillsammans. Oavsett vem du är kan en stroke innebära att du inte längre kan be om ett glas vatten. Ungefär hälften av dem jag träffar i arbetet har drabbats av stroke och beroende på var den neurologiska skadan sitter blir konsekvenserna olika. Kanske kan du inte längre säga och/eller läsa ens vardagsord eller kanske kommer felaktiga ord trots att du egentligen vet precis vad du vill säga vilket gör ditt tal obegripligt. Den andra hälften av mina patienter utgör personer med neurologiska sjukdomar som ALS och Parkinson, samt personer med medfödda funktionshinder som orsakar kommunikationssvårigheter som till exempel CP-skador och utvecklingsstörning.
Mycket patientkontakt
Under en typisk arbetsdag träffar jag bara 1-3 patienter vilket beror på att varje besök tar upp till två timmar. Under patientmötet gör jag ingående bedömningar av kommunikationen och vilka hjälpmedel och arbetssätt som krävs utifrån patientens förutsättningar. Ibland jobbar vi med avancerade högteknologiska hjälpmedel, ibland använder vi enkla saker som papper och penna. En annan viktig uppgift är att utbilda anhöriga och personal om alternativa sätt att kommunicera.
Jag jobbar tätt ihop inom ett team av specialpedagoger och arbetsterapeuter. Det är mycket stimulerande att ta del av varandras idéer och kunskaper. Att vi jobbar så bra tillsammans innebär också att patienterna får bättre hjälp.
|
|