Läsförmågan förändrar vår hjärna för alltid

När du läser den här texten registrerar sinnescellerna i ögat de olika tecknen. Bilden formas om till elektriska impulser som skickas vidare i ett nätverk av nervceller i olika delar av hjärnan. På så sätt förvandlas de grafiska formerna på pappret till information som vi kan förstå. Ett område mellan nackloben och tinningloben i den vänstra hjärnhalvan är enligt en teori särskilt viktigt för vår läsförmåga: det centimeterstora ordformsområdet. Här identifieras bokstäverna, en funktion som är avgörande för att vi ska kunna läsa flytande. Flera vetenskapliga studier har visat att avvikelser i ordformsområdet kan ligga bakom funktionshindret dyslexi.

Med hjälp av modern bildteknik har forskare visat att aktiviteten i ordformsområdet ökar när vi tittar på ord eller bokstavskombinationer. Det spelar ingen roll om texten är skriven på svenska, japanska eller hebreiska. Alla språk ger avtryck på samma ställe i hjärnan.

Han är en av flera neuroforskare som visar att när hjärnan ställs inför en helt ny kognitiv funktion - som att läsa - återanvänder den nätverk av hjärnceller som har haft andra uppgifter. Ordformsområdet är ett sådant exempel på hur en ny färdighet förändrar hjärnan.

- Hjärnan omformas troligen på samma sätt när vi lär oss matematik eller att spela ett nytt instrument. Det är så hjärnan specialiserar sig redan hos barn, säger Torkel Klingberg, som är professor i kognitiv neurovetenskap vid Karolinska institutet.

En grupp analfabeter från Algarve i Portugal har gett forskarna en unik möjlighet att studera hur hjärnan ser ut innan en person har lärt sig att läsa. Enligt en gammal sed hos fiskarbefolkningen fick den äldsta dottern i familjen inte gå i skolan. Hon hjälpte i stället till i hushållet och tog hand om sina syskon. Kvinnorna är i dag i 60-årsåldern, de har arbeten och är socialt accepterade i samhället.

Neuroforskarna Martin Ingvar och Karl Magnus Petersson vid Karolinska institutet har tillsammans med portugisiska forskare undersökt kvinnornas hjärnor med hjälp av magnet- och PET-kameror och visat hur läsförmågan på olika sätt påverkar hjärnan. Dehaene och hans kolleger vände sig också till de portugisiska analfabeterna för att se hur ordformsområdet fungerar hos en person som inte kan läsa.

När Dehaene och hans kolleger jämförde bilderna på läskunniga och analfabeters hjärnor kunde de som väntat se att en text inte väckte någon reaktion i ordformsområdet hos de illitterata kvinnorna.

Däremot ökade aktiviteten när kvinnorna fick se bilder på ansikten. Den del av den vänstra hjärnhalvan som i dag kallas ordformsområdet tycks ursprungligen alltså ha använts när vi försöker känna igen ansikten och mönster.

När de läskunniga kvinnorna tittade på ansiktsbilder såg forskarna i stället hur en del av den högra hjärnhalvan lyste på bilderna.

Hos en läsare har det alltså skett en omorganisation i hjärnan så att ansikten aktiverar högra hjärnhalvan, medan text ökar aktiviteten i den vänstra delen.

Martin Ingvars forskargrupp har följt de portugisiska kvinnorna i mer än 15 år.

- De som inte kan läsa är sämre på att ta till sig muntlig information, de har också svårare att förstå abstrakta bilder och tredimensionella figurer, säger Martin Ingvar.

De illitterata kvinnorna har dessutom något sämre korttidsminne för ljud än de som kan läsa.

- Tack vare hjärnans plasticitet skapar läskunnighet flera förändringar och fördelar i hjärnans sätt att fungera i det moderna samhället, säger Martin Ingvar.

Att läsförmågan sjunker bland barn och unga i Sverige oroar honom.

- Var fjärde kille går ut nian utan att kunna läsa en svårare text. Sämre läsförmåga innebär att han har svårt för abstrakta tankar, vilket till exempel betyder att han kanske inte förstår bildspråk. Han kan också få svårt att klara sig på arbetsmarknaden.

I stället för att sluka böcker läser många unga hellre kortare texter i sociala medier.

- Det blir spännande att se hur spel och sociala medier påverkar vår våra hjärnor och vår läsförmåga på lång sikt, säger Martin Ingvar.