Nya studier tyder på att tvåspråkighet skapar kognitiv flexibilitet och ökar förmågan till problemlösande. I samma anda hyllar den amerikanska språkforskaren Patricia Kuhl samarbetet med svenska kollegor.

- Jag är lite avundsjuk på er svenskar som har ett så vackert språk och som ofta även behärskar engelska, vilken tillgång! säger Patricia Kuhl,språkforskare vid University of Washington i Seattle, USA, och numera hedersdoktor vid Stockholms universitet, när hon föreläste vid Kungliga Vetenskapsakademin.

Att lära sig ett andra språk flytande fungerar fint upp till omkring 7-årsåldern, sedan blir det mycket svårare och hon har intresserat sig för de bakomliggande processer som styr språkinlärning hos de som är bäst på det - spädbarn.

- Jag hör svenska när jag är här, men tyvärr förändrar det inte min hjärna, som hos små barn, sa Patricia Kuhl.

Barns hjärna gör ett slags statistisk beräkning av vilka språkljud som är vanliga inom det egna språket och lär sig allt eftersom vilka som hör dit och inte. I en studie jämförde hon amerikanska och japanska bebisar. Vid ett halvårs ålder var de lika intresserade av båda språken, men vid 10-12 månader visade de sin förvåning för det främmande språket, genom att titta mer på den person som pratade eftersom språket inte var bekant. Inom varje språk är ett femtiotal fonem - betydelsebärande ljudkonstraster - grundläggande.

- Alla barn börjar som världsmedborgare, men lär sig vad som gäller inom det egna språket, säger Patricia Kuhl.

Mammiska och pappiska

Alla föräldrar pratar med sina bebisar på ett visst sätt, så kallad "pappiska" eller "mammiska". Det innebär att tala tydligt, med utsträckta ljud och högre tonhöjd och med större melodisk variation. Det underlättar för barn att förstå vilka ljud som ingår i det egna språket.

Att få egen tid med föräldern är också viktigt för språkutvecklingen, enligt Patricia Kuhl, som har visat att språkundervisning via film inte fungerar. Inte ens om filmen är pedagogiskt uppbyggd med en person som pratar om olika föremål och visar dem.

- Bebisarna tyckte om att titta på filmen och klappade på bildskärmen, men det gav ingen inlärningseffekt. Det gjorde däremot motsvarande tid med en verklig person som pratade mandarin som barnen aldrig hade hört, så social interaktion är viktigt, säger hon.

Studier med funktionell magnetkamera visar att det främst är två delar av barnets hjärna som aktiveras då barnet hör språk: hippocampus som har betydelse för minnet, samt lillhjärnan som styr medvetna rörelser.

- Det är logiskt, eftersom barnet behöver minnas hur orden lät och planera för hur ord ska uttalas, säger Patricia Kuhl.

Hon avfärdar att det skulle vara negativt att lära sig ett andraspråk tidigt. I filmade experiment syns hur tvåspråkiga barn var betydligt snabbare än enspråkiga jämngamla på att lösa problem - som att ta fram en leksak ur en genomskinlig burk med bara en öppen sida.

- Vi tolkar det som att tvåspråkigheten bevarar sinnet öppet och bidrar till kognitiv flexibilitet, säger Patricia Kuhl och fortsätter:

- På samma vis är det viktigt för oss som forskar om språk att samarbeta över språkgränserna.

Svensk samarbetspartner

En av dessa samarbetspartner är Francisco Lacerda, professor vid Institutionen för lingvistik vid Stockholms universitet, som också stod som värd för föreläsningen. Även han är intresserad av spädbarns språkvärld och har fått stöd från Riksbankens Jubileumsfond för sina studier inom projektet Modeling Interactive Language Learning, MILLE.

Han pekar på hur synen är ett viktigt sensoriskt sinne, och att visuell uppfattning av ett objekt bidrar till att skapa en berättelse. Exempelvis kan ett barn som är åtta månader på någon minut koppla ihop ett synligt objekt med ett ord, och lära sig att en viss leksak är "dockan" eller "nallen".

- Det går förbluffande snabbt, det krävs ett antal upprepningar där objektet nämns, som att "Här är nallen", "Fin nalle" eller "Nallen leker". Det viktiga är att barnet exponeras för lagom repetitiva yttranden, säger han.

Genom att avläsa barnens ögonrörelser kan forskarna mäta var någonstans på en bildskärm som barnen fäster blicken och ser då att om man pratar om en docka men visar en annan, så tittar barnen mer intensivt.

- Det tolkas som att de uppfattar den semantiska konflikt som uppstår - ett tecken på att de själva kopplat ihop ett objekt med ett begrepp, säger Francisco Lacerda.

När föräldrar märker att barnen börjar kunna några ord börjar de också lägga till information kring ordet.

- Det ger ordet egenskaper, som att "katten är brun", eller "katten hoppar", något som gör att ett begrepp träder fram, och barnet lär sig att koppla ihop ord som tågvagnar efter varandra, och själva skapa två-ordssatser, säger han.

Målet framåt är att kunna ta fram en matematisk modell för språkutveckling, på liknande vis som meteorologer via avancerade beräkningar försöker förutsäga framtida väder.

- Utmaningen är att i vårt fall påverkar varje mätning systemet, eftersom systemet lär sig, säger han.

Francisco Lacerda är ursprungligen civilingenjör, och doktorerade i fonetik vid Stockholms universitet.

- Det jag vill är att förstå de processer som gör att spädbarn kan navigera i en enorm domän av information och ur denna skapa struktur, det är min motivation, säger han.

Text: Lotta Fredholm

Riksbankens Jubileumsfond